Som ett par färgglada strumpor

"Att ligga en sommareftermiddag och följa konturen av en bergskedja mot horisonten eller betrakta en trädgren som kastar sin skugga på den som ligger där behagligt utsträckt - det är att insupa dessa bergs, denna grens aura."

Grillning med Jochen, G:son och fröken Cederbom i det härliga vårvädret - mycket sol. Det blev goa korvar som G:son köpt, bra val! Vi drack en varsinn hemmagjord drink. Och skrev på trottoaren med krita. "Ställ dig här och se glad ut" och "Du står lite snett". Jobbigt att förklara i detalj varför. Men kul var det, fröken Cederbom får skicka bilderna sen.

Jag låg i gräset och tittade upp mot balkongerna. Såg ett par färgglada strumpor sticka ut. De rörde sig, det gjorde inte de gråa. Ibland känner jag mig som de där färgglada strumporna som rör sig, men så plötsligt känns det som att de blir lika stillstående som de gråa.

Dagens performance bjöd jag och Jochen på under kvällen annars. Jag jobbade på Kåren, och Jochen var gäst. Vi hade kommit överens om att jag skulle göra en drink till honom, och låtsas som att jag inte kände honom. Sedan skulle jag blåsa i drinken, och Jochen skulle bli riktigt förbannad på mig. Så blev det, och shit vad kul det var. Tjejen bredvid, Majsan som jag brukar kalla henne, såg rentav chockad ut. Tror dock hon misstänkte att det var nåt lurt med det hela, för hon hälsade glatt på mig lite senare.

Nu ska jag lägga mig! Klockan är 7 minuter över 5 på morgonen och jag har kommit hem från Kåren, efter att ha städat och ätit en Billys pan pizza. Imorgon måste jag läsa vidare i Walter Benjamins text.