Lugn helg - hektisk vecka

Bild från filmen L'Enfant (Barnet).

"All I need is a little time,To get behind this sun and cast my weight,All I need is a peace of this mind,Then I can celebrate."

Det var en lugn helg i Norrköping. Har spelat minigolf i Norsholm (förlorade mot Mackan), jag har lagat mat med Viktor (pastagratäng med tonfisk och skinka). Var på speedway i torsdags med pappa (Vargarna vann!).

Det var schlager i lördags, och då var tittade jag, och gav betyg åt alla bidrag igen. Höll på The Ark och Serbien, Serbien vann! Mattias Bolander vann därmed på oddset, över 1000 för en 100-lapp, grattis! Såg tävlingen med mina föräldrar som höll på Ungern, en låt som faktiskt växte ju mer jag lyssnade på den. Och allt snack om fusk, öst röster bara på öst blablabla. För det första så rösta grannländerna på varandra, det gör vi i Skandinavien också. Varför? Därför att de är grannländer, och för att vi har liknande musiksmak som våra grannländer. De två bidragen som kom bäst till (Serbien och Ukraina) var allmänt populära i hela Europa. Förra året vann Finland! Det gäller bara att ha ett bidrag som sticker ut och låter bra. Serbiens artist var varken snygg, hade något speciellt snyggt nummer eller någon fart. Det var en fin ballad från en tjej med en bra röst, that's it.

Såg tre filmer under söndagen. Wallander - Afrikanen, Tv4 på söndagskvällen, var inte jättebra men funkade väl för stunden. Däremot hyrde jag två riktigt bra filmer.

Gitarrmongot av Ruben Östlund följer olika människor i relativt korta sekvenser - ibland är de återkommande, ibland inte. Alla vill de synas och märkas på ett eller annat sätt. Vi har gumman som tappat bort sin röda cykel, måste känna efter så att lägenhetsdörren är låst ca 50 ggr och drar en okänd flicka i håret på bussen. Vi har gänget som hela tiden kommer på nya sätt att förstöra cyklar på. Och så har vi den lilla killen med Downs syndrom som svär, berättar historier och spelar gitarr med sin pappa. Ruben Östlund väljer att inte visa kamerans rörelse för oss åskådare en enda gång i filmen, istället är det klipp mellan de olika sekvenserna. Det hela blir som stillbilder som rör sig, han låter oss som betraktare stå stilla och titta på en händelse. Allt känns väldigt dokumentärt. Det är samtidsskildrande, lite tragiskt och lite humoristiskt, men framförallt är det väldigt sevärt.

Barnet av bröderna Dardenne, är en realistiskt filmad berättelse om ett annorlunda par. Mannen är en effektiv tjuv, och spenderar pengar på sådant han tycker om, oavsett pris - men är oftast väldigt fattig. Kvinnan bor i lägenhet, ibland och har just fött deras barn. När mannen en dag har ont om pengar och är ensam med barnet, bestämmer han sig för att sälja det - men förstår inte riktigt vilka konsekvenser detta kan innebära. Superbt spelad, och väldigt dramatiskt och vackert slut.

Jag har även under helgens gång hunnit med lite uppgifter, men mest har det blivit en massa telefonsamtal hit och dit. Det är många bollar i luften just nu, men det funkar.

Tänkte åka till Skövde igår kväll, men så upptäckte jag att jag bokata fel tåg. Istället för 13/5 söndag 20.33, hade jag bokat 14/5 måndag 20.33. Så nu är jag kvar i Norrköping ett dygn till. Jag hade en del planer för måndag i Skövde, men ville inte betala ut 400:- extra för en tågbiljett jag kunde slippa betala. Nu blir det en hektiskt, men väldigt rolig vecka som kommer. Kårkatt, Golden Globe, Varnhemsprojektet, hinna redigera film - och så lite fest på det.