måndag 30 april 2007
Borås, Borås.
söndag 29 april 2007
Dagen då jag blev svartvit
"How come I'm still in black and white? What? I've had, like, ten times as much sex as the rest of these girls, and I still look like this. I mean, they spend, like, an hour in the back seat of some car and all of a sudden they're in Technicolor? I don't know. Maybe it's not just the sex."
Ja, jag blev chefredaktör för Kårkatt. Fick samtliga röster på mig, nu ska jag ta tillvara på detta och göra ett bra jobb. Wiiee!
Jag var på samkväm med Skövdes Sexmästeri igår (vi som arbetar på Kåren), på ett jättefint ställe kallat Aspö Gård. Det var alkohol-fritt vilket jag tyckte var väldigt bra, då ofta alkhol har en verkan att hamna i fokus. Vi spelade boule, solade, pratade, spelade UNO, grillade, spelade Disney-TP, busade, hade kuddkrig, kittlade varandra och hade allmänt döskoj. Jag och Mazuli var även på en promenad i området, och upptäckte att ett viss lykstolpe ljus gjorde att vi såg ut att vara i svartvitt! Det hur coolt som helst, kändes som vi var med i Pleasentville. Min jätteröda hood, blev helt plötslig grå. Tidigare på dagen hade jag haft vattenkrig med Hoddis och Mazuli :-).
Idag spelade jag frisbee med Mattias Bolander och Franck, åt glass och njöt av vädret. Såg även filmen "Offside" som jag tyvärr blev rätt besviken på. En film för fotbollsälskare som mig hade jag tänkt, men filmen fokuserade snarare på problem den aldrig skulle gå in på - såsom familjerelationer, asylsökande, fattigdom, alkoholism mm. Allt detta som genom ett samspel mellan regi, manus och skådespel inte var det
Vad gör mig mest arg i filmvärlden just nu: att Wild Hogs gör succé världen över. Varför? Och varför är William H. Macy med i den? Och hur kan folk vilja se Epic Movie, på bio!
Vad gör mig mest glad i filmvärlden just nu: Att det snackas betydligt mer om La Vie En Rose i min kompiskrets än Spider Man 3 och Pirates of the Caribbean 3 (stora kommersiella filmer från USA, som alla ska se, även jag är det tänkt - vilket betyder att det snackas rätt mycket om La Vie En Rose).
torsdag 26 april 2007
Idag blir jag vald chefredaktör
Jag vaknade för en halvtimme sen, 12.54. Jag arbetade nämligen på Kårhuset (studentpuben), igår och kom i säng först vid 05.00. Det var rätt så kul att arbeta igår, även om jag varken fick stå i mobila baren andra passet och sjunga karaoke, gå plock andra passet eller jobba samma pass som min absoluta favorit i vår grupp - Emma! Slavar (de som går en lärningsperiod och som måste arbeta på varje pass för att invald sexmästerist) plockade de bästa posterna, och det som sedan blev över var jag för långsam på att ta.
Det var en del roliga som var på puben igår. Hz, G:son, fröken Cederbom och Jochen hade grillat innan (som jag ju då inte kunde vara med på). Pusstjejen och alltid lite virriga men otroligt roliga Evelina.
onsdag 25 april 2007
Cannes-festivalen
tisdag 24 april 2007
Senaste nytt
"I wanna be loved by you, just you, And nobody else but you, I wanna be loved by you, alone! Boop-boop-a-doop!"
SVT:s Kobra är det bästa man kan se av kultur på TV. Miranda July förrförra gången. David Lynch och topplistor förra gången. Idag om berättande i film, med Inarritu (den aktuelle Babel-regissören). Missade dock dagens program, men webben räddar mig än en gång. Jag är fast i Kobra. Det är så himla snyggt dessutom.
"Falköping har röstats fram till Sveriges tråkigaste stad. Rita Stridh på turistbyrån fnissar och säger att ”jodå, det är en utmaning att jobba där”, men att de gör allt för att locka folk. Krönikören Ronnie Sandahl som påstår sig vara Falköpings ende kändis har dock inte lyckats locka dit en enda turist, utan i stället är det den medeltida tempelriddaren Arn som med hosor och hätta får göra jobbet. När filmen kommit nästa år förväntar sig Falköpingsborna tillströmning av folk från hela Norden. Skärpning, Ronnie!" (Länk)
Jag har köpt "))<>(( forever."-t-shirten nu. Så himla cool. Svart t-shirt, med rosa tryck. Jag och Mazuli hämtade den. På vägen var vi busiga. Vi försökte komma i krocksituationer med folk vi mötte, och hukade oss när cykliser cyklade förbi, samtidigt som vi skrek "aaah". Mycket kul.
Social afton med G:son, fröken Cederbom, Jochen och Hz. Trevligt.
söndag 22 april 2007
En ensam dag i korta stycken
"Are you goin to scarborough fair? Parsley, Sage, Rosemary and Thyme. Remember me to one who lives there, she once was a true love of mine. Tell her to make me a cambric shirt, Parsley, Sage, Rosemary and Thyme. Without no seams nor needlework, then shell be a true love of mine. Tell her to find me an acre of land, Parsley, Sage, Rosemary and Thyme. Between the salt water and the sea strand, then shell be a true love of mineTell her to reap it in a sickle of leather, Parsley, Sage, Rosemary and Thyme. And to gather it all in a bunch of heather, then shell be a true love of mineAre you goin to scarborough fair? Parsley, Sage, Rosemary and Thyme. Remember me to one who lives there, she once was a true love of mine."
Jag har åter varit ensam idag. Ganska innehållslös dessutom. Men jag har hunnit med två filmer och redigera damsittningen (den tråkiga biten att lägga in allt råmaterial). Kom att tänka på Mandomsprovet (The Graduate), när jag tänkte ensam och film - oj vad sugen jag blev på att se om den.
Såg Jakten på lycka (Pursuit of Happyness) med Will Smith i seriös roll. och hans son. Den var förvånansvärt bra! Väldigt amerikansk visserligen, men den höll sig ifrån klyschorna och var väldigt gripande. När man sedan tänker igenom historian, och försöker hitta moralen i historien så kan man väl börja diskutera filmens poänger, men ibland så vill jag inte tänka så mycket. För denna film beskriver fattigdom och problem som kommer därtill mycket väl, och det känns som en USA-kritik mot stora klasskilnader vilket alltid känns bra. Den var helt enkelt väldigt mysig och fin.. Påminde lite om Kramer vs Kramer.Beslöt mig sedan för att gå till skolan. Hade fixat i ordning sallad så jag slapp att gå hem och äta lunch. Och mycket riktigt så förblev jag kvar i skolan. Från 14.30 - 23 ungefär. Då hann jag fixa med damsittningsredigeringen, och se den LÅÅÅNGA filmen Short Cuts av Robert Altman.
Short Cuts är genrebildande. Den genre som filmerna Crash och Magnolia bygger på. Parallella historier, där många karaktärer knyts ihop allt efter som. Jag såg den i skolans biograf från en VHS-kassett jag lånat från Jenny i Skövde Filmfestivalsstyrelsen (där jag sitter med), så kvaliten var inte den bästa. Ibland tände historierna till, och då och då var jag väldigt inne i dem. Men så blev det slentrian efter ett tag, och det kändes som om filmen aldrig skulle ta slut. Men sammantaget var den helt ok i alla fall. Jag har svårt för Altman annars, tyckte varken A Prairie Home Companion eller Gosford Park var något särskilt heller.
Högt hårfäste, tunt hår.
lördag 21 april 2007
Fyra inköpta DVD-filmer
fredag 20 april 2007
En lång vecka
Det har varit en lång vecka. Då jag haft annat att göra tidigare, så har jag inte haft tid att skriva på det som vi kallar för "b-uppsats", som dock inte är en så stor uppsats som en b-uppsats borde vara. Detta var "bara" en text på tio sidor.
Det är jobbigt att sitta och skriva / läsa hela tiden. Framförallt när det i början utav veckan var så fint väder. Men jag har klarat det, för idag lämnade jag in! Veckan har ändå varit rätt kul. Uppsatsen i sig var egentligen rätt kul att skriva, jag skrev om den digital biografen. Mellan mina läs- och skrivtimmar, har jag vandrat på stan med Hz. Fem dagar i streck har jag varit med Hz på stan. Helt otroligt!
Måndag: Ja tänkte kolla stan för att hitta ett par kortbyxor. Hz sa att han ville ha sånna jättekorta kortbyxor i år, som skulle passa till hans Fred Perry-piké. Ironiskt nog hittade vi ett par vita Fred Perry-shorts på Stadium - som jag tvingade honom att prova. De passade honom helt perfekt, och då struntade både jag och han i att det stod 800:- på prislappen. Han hade väldigt lite pengar kvar på kontot, så jag betalade byxorna så länge.
Tisdag: Jag hade under måndagen provat solglasögon, och var riktigt sugen på ett par. Så jag köpte de som jag tittat på, exakt likadana som Hz har. Svarta i 80-talsstil. Jag såg också en snygg hood med mörkgröna och vita ränder som jag blev sugen på att köpa. Men det fanns bara XL. Men så såg jag att de hängt upp en tröja som var precis likadan på ett ställ högt högt upp. Jag bad om hjälp för att ta ner den, och det var en Medium. Jag provade, och jag gillade den - så där blev det en köp till för mig. Vi spelade även bowling. Jag vann.
Onsdag: På stan igen, av en ren slump. Luktade på parfymer på Kicks.
Torsdag: Igen. Dyr fika på Princess.
Och idag var det dags igen. Vi tog godis från Skattemyndigheten. Vi träffade Carro och Sandy som ville att jag skulle hänga med dem på fest imorgon. Det lockar. Jag och Hz käkade lunch på Voda, det blev liten bento (5-bitars sushi, tre st griljerade kycklingspett) för mig och sushi 7-bitars för Hz. Supergott.
Sedan provade vi skor på Euro sko - då vi såg Berra! Mannen som letar efter snygga tjejer som kan vara med i hans dansshower. Vi förföljde honom under en timmes tid på Commerce. Han delade ut små gula lappar till mestadels 23 åriga tjejer och yngre. Mycket underhållande.
Denna fredagskväll har bestått av städning. Jag har diskat. Rengjort min kyl (tagit ut allt från kylen, och kollat datum). Jag har strukit alla mina t-shirts som jag använder ofta, som legat nytvättade i en hög på en stol i tre dagar. Jag har gjort i ordning alla kläder - sorterat, vikt och lagt i hyllor. Nu är jag trött och lycklig. Det är så himla skönt att ha lite ledighet att se fram emot! Vad jag ska njuta av att det är lördag imorgon.
Ika I Rutan - Intro
Min mamma förbjöd mig att titta på detta spektakel. Hon ansåg att det inte var bra för mig. Men jag kollade på det ibland ändå, mest bara för att jag inte fick.
En bok för dig
Jag kommer inte ifrån all nostalgi jag måste dela med mig. Denna gav mig tårar i ögat när jag såg. DET ÄR ETT SÅ FINT INTRO!
Jag vill
torsdag 19 april 2007
Barnprogram 1991
Va mycket bättre barnhallåorna var på den tiden. Denna var väl sådär. Johan - på tisdag på torsdag var bäst. Eller Björne.
Vem ska bort. Titta och svara.
Rätt rätt rätt. Självklart är det killen i blå-vit t-shirt med de svarta solglasögonen med de röda bågarna.
onsdag 18 april 2007
tisdag 17 april 2007
Jag och du och alla vi känner
Jag har just kollat posten, vilket jag inte gjort på länge - och där hittar jag ett kuvert ("Bättre sent än aldrig" och ett paket! I kuvertet låg ett jättefint kort på en guldfisk och en katt (vilket har många kopplingar, dels en bild från min favoritbok "Meningen med livet", att jag är en kårKAT!(T) och jag tänker alltid på en scen ur "Me And You And Everyone We Know" där en guldfisk är med i handlingen). Kortet var från Linus och Jonas (Mazuli och Jochen). Och i paketet låg passande en av min favoritfilmer - "Me And You And Everyone We Know"!!! Jag blev superglad. Tack så otroligt jättemycket!! Min blogg är ju till och med uppkallad efter denna film! Det är säkerligen den film jag citerat allra mest ifrån dessutom. Jag har skrivit "))<>(( forever" på min overall! Affischen är närmast sängen! Jag har använt citatet "Har du ont i fötterna? Du tror att du är värd den smärtan, men det är du inte" på Kåren. Det var den första filmen jag och Mazuli såg tillsammans dessutom, på bio! De går till och med på en gata som heter Tyrone Street - kan man ogilla detta? Nu har jag även DVD:n! JAG ÄLSKAR DENNA FILM!
Måste fixa t-shirt tryck också: http://myono.com/goodtogether/meandyou/meandyou_design.pdf
Och jag har kommit på mig själv att jag fortfarande inte tackat världens bästa granne - Hoddis, för presenterna jag fick av henne här i min blogg. Jag fick markeringspennor och post-it lappar, vilket passar mig utmärkt! (Brukade låna markeringspennor av Hoddis, och post-it lapparna går åt hela tiden).
Hur ska jag nånsin kunna...ohh tack så mycket.
måndag 16 april 2007
Pippi Pelikan # 3
Pippi Pelikan är ett barnprogram jag såg när jag var liten. Så många minnen. Jag var lite rädd för Pippi Pelikan. Kommer ihåg ett avsnitt där Pippi Pelikan låg under bordet, syntes så väl - men tjuvarna som kom in i rummet såg inte Pippi Pelikan där under bordet. Jag var jätterädd. Förresten så efterlyser jag en barnserie där det var några barn som åkte runt på rullskridskor och sprejade med sprayflaskor.
PIPPI PELIKAN!!!
JAG SKREK HÖGT NÄR JAG SÅG DETTA KLIPP! JAG ÄLSKAR PIPPI PELIKAN!!!!!! NI ANAR INTE HUR TACKSAM JAG ÄR FÖR YOUTUBE, FÖR DE SOM LA UPP FILMERNA OCH FÖR TOMAS OCH JONAS SOM TIPSADE OM DET.
Ibland hänger inte huvudet med
Salladsplock, soltorkade tomater, gurka, oliver, fetaost och rostade pinjenötter. Till det färskt bröd, gott vin och mineralvatten. Vi satte oss i Helensparken och njöt. Mazuli gick efter ett tag, jag och Tomas blev kvar. Mobiltelefonen ringde och det var Henrik från filmfestivalen. Då slog det mig, jag har glömt mötet! Klockan var 16.15 och 16.00 skulle jag ha haft möte med Filmstudion angående filmprogrammet i höst. Jag förklarade att jag haft ett viktigt möte innan, för att sedan stressa till Tomas för att skriva ut viktigt papper, som jag inte kunde och som det sedan visade sig att jag inte behövde. 16.30 var jag på plats, och mötet gick jättebra. Missade att avboka Complex-mötet samma tid.
lördag 14 april 2007
Jag är trött...
Det har varit en heldag med filmning, insättning av pengar på bank, inköp av rekvisita och en massa check på Kåren inför damsittningen. Jag hatar ordet check! Att planera damsittningen innebär en massa snack, och en massa planering. Nu är jag trött, och nyss hemkommen. Hoppas att vårt arbete ger resultat - med andra ord att damerna blir nöjda. Fast det har varit roligt, även om det har varit tidskrävande. Jag måste ju hinna med min b-uppsats om den digitala biografen. Tiden tryter. Nu ska jag sova. God natt.
fredag 13 april 2007
I brist på tid...
...får ni uppehålla er med youtube-tips (tack Mazuli för att du lärde mig hur man gör!). Igår hade jag filmfestivalsmöte. Little Children är mycket intressant - kolla in denna sjukt snygga trailer, jag är helt fast.
onsdag 11 april 2007
Ett vackert konsertminne
Hon satte sig ner på marken och lutade sig mot mitt ben. Jag tittade ner, hon tittade framåt. Jag stod kvar. Vi väntade. Hon och hennes kompisar fnittrade ibland. De kändes som fjortisar, men det var de inte. Hon reste sig upp efter ett tag. Jag stod kvar. Pratade med mina killkompisar. Hon och hennes tjejkompisar stod lite längre bort, bakom oss. Någon random-tjej som jag knappt tidigare hade hört - Anna Ternheim - spelade och sjöng så vackert.
Sedan entrade Kent scenen. De spelade, och det var bra. Nu stod hon till vänster om mina kompisar. Det var trång och tajt där vi stod. En random-tjej med grön munkjacka och blont hår stod framför mig. Jag touchade hennes hår med mitt kind då och då. Ibland med min haka. Ibland med pannan. Hon stod lite ivägen. Men det gjorde inte så mycket. Jag tittade bort mot vänster där tjejen stod. Våra ögon möttes. Hon log. Hon hade brunt hår som gick nästan ned till axlarna. När hon log, såg jag hennes tandställning. Jag tyckte för första gången i mitt liv att det var charmigt med tandställning. Hennes bruna ögon mötte mina blå. Jag log lite lätt, och bytte viloplats för mina ögon. Men då och då under konserten sneglade jag bort över min vänstra axel, och ibland möttes våra ögon.
Det var extranummer på gång. Kent kom upp på en liten scen på andra sidan om den stora scenen. Publiken fick vända sig om 180 grader. Kent levererade den vackra balladen "Järnspöken". Nu var jag plötsligt mycket närmare henne. Jag såg att hon hade en brun munkjacka, så mycket snyggare än den blonda tjejens gröna. Hon hade bruna Converse, och jeans. Jag tittade på henne allt oftare. Jag vet inte om hon la märke till det.
Sedan bytte Kent scen igen, tillbaka till huvudscenen och alla fick vända sig om igen. Folk tryckte på och folk trängde sig. De spelade Mannen i den vita hatten (16 år senare). Jag stod nu precis bakom tjejen med bruna Converse. Det kändes helt plötsligt som jag var med i låten.
"En bänkrad i en rastlös sen april. Jag tittar över axeln och ser dig blinka till. Jag kan få dig när du vill."
(Hon tittade över axeln, och jag tittade på henne. Jag lutar mig lätt mot henne).
"En vind blåser skräp längs korridoren en sista gång. Och du & jag håller andan och håller händer i språnget."
(Hon för sin hand bakåt och jag låter henne ta den. Hon tar en stadigt grepp om min tumme. Tar över mina fingrar och på min hands översida. Jag smekte hennes tumme med min).
"Det är inte så långt hem Än finns det tusentals tårar kvar. De var dina att ge vemsomhelst. Äntligen. De är de dyrbaraste smycken du har."
(Jag lutade mig framåt, och ställde mig tätt bakom henne. Jag tittade ner på hennes örhängen, som inte var glittrande och brattiga, utan i naturligt trä eller något som såg ut som trä, det såg otroligt vackert ut).
"Så be aldrig om ursäkt igen. Äntligen passerar vi deras gränser. Minns du vår blodseld, våran lag. Vårt dumma korstråg mot en lika korkad stad. Jag minns allt, som naglarna mot glas. Men du bara skrattar åt mig, förminskar allt till ett skämt. Men jag ser på din ängsliga hållning, din jagande blick att de känns. Att det är långt hem.
("Jag kramade om henne bakifrån, och ibland tittade hon mot mig och log. Jag touchade hennes hår med mitt kind då och då. Ibland med min haka. Ibland med pannan. Hon stod inte det minsta ivägen.")
Och snart finns det inga tårar kvar. De var våra att ge vemsomhelst. Äntligen. De är de dyrbaraste smycken vi har Så be aldrig om ursäkt igen Äntligen sätter du själv dina gränser.
Den där pojken jag aldrig kände. Som gick på gator jag aldrig såg. Och tänkte tankar jag aldrig tänkte Under ett tunt och flygigt hår. Och alla känslor slog och sprängde. Hela vardagen full med hål. I en tid då inget hände. I en stad som alltid sov. Men älskling vi var alla en gång små. Ja, vi var alla en gång små. Ja, vi var alla en gång små.
Jag kastar stenar i mitt glashus. Jag kastar pil i min kuvös. Och så odlar jag min rädsla. Ja, jag sår ständigt nya frön. Och i mitt växthus är jag säker. Där växer avund klar och grön. Jag är livrädd för att leva. Och jag är dödsrädd för att dö. Men älskling vi ska alla en gång dö. Ja, vi ska alla en gång dö. Ja, vi ska alla en gång dö. Vi ska alla en gång dö vi ska alla en gång dö vi ska alla en gång dö."
Konserten var slut. Vi sa inte ett ord till varandra. Tittade på varandra leendes och gick ifrån varandra. Jag såg henne prata i mobiltelefon på distans. En kompis ropade på henne.
Hon hade ett vackert namn. Hon gick på samma skola som mig, två år yngre - 17 år. Jag såg henne på bild i skolkatalogen. Jag såg henne på utomhusbion ett antal gånger. Jag såg henne gå hand i hand med sin pojkvän. Pojkvännen bodde på gården bredvid mig. Jag hade varit sommarkompis med honom när vi var små. Han hade också tandställning, men den var inte det minsta charmig.
Jag såg henne i skolan en gång när jag var försenad till tyskan. Hon satt ensam på en bänkrad och log. Jag log tillbaka, sa "hej". Hon sa "hej". Det var en rastlös sen april.
tisdag 10 april 2007
Tillbaka till verkligheten
Då var jag tillbaka till Skövde efter en skön påskledighet över helgen i Norrköping. Och direkt har jag hamnat i hetluften. Trodde det var lektion 10.15, men det visade sig bara vara halvklass och inte mig inräknat, vilket gjorde att jag hade tid för att läsa texterna som jag och Jocke senare skulle opponera på. Kårkatt-lunch-styrelsemöte därefter, följt av lektion med opponering.
Direkt efter lektionen gick jag på möte för vilka kurser vi kan söka till hösten. Därifrån direkt till introduktionsmöte (är representant för Kårkatt och Complex). Vidare till Complex-inspelning. Så var det dags för middag - hemlagade hamburgare. Så över till redigeringen i skolan för att klippa ihop Complex. Och till sist vidare till Kåren för fixeri inför damsittningen. Nu är jag filmsugen, men för trött för att orka med att se något. Därför så checkar jag internet, innan jag strax ska lägga mig. Det är en lång dag imorgon också.
Vill lyssna mer på: Salem Al Fakir och Mika.
Vill se: Kobra med Mirandy July och en rolig, helt crazy film (varför växer inte Science of sleep-filmer på träd). En film jag lånat av Tau: "Mirrormask", och Inarritus "Älskade hundar".
Vill göra: Gå på dejt på med någon random-tjej och göra något romantiskt. Krama människor jag tycker om. Och hitta på något spontant.
Behöver göra: Städa, tvätta, handla mat, och allt annat.
måndag 9 april 2007
La vie en rose / La Mome
"Non, Rien De Rien, Non, Je Ne Regrette Rien. Ni Le Bien Qu`on M`a Fait, Ni Le Mal. Tout Ca M`est Bien Egal. Non, Rien De Rien, Non, Je Ne Regrette Rien. C`est Paye, Balaye, Oublie, Je Me Fous Du Passe"
Såg Oliver Darhans film "La vie en rose" om Edith Piafs liv igår med mina föräldrar. Filmen var en behaglig upplevelse. Den var annorlunda berättat på det sättet att de hoppade mycket fram och tillbaka i Edith Piafs liv, från hennes barndom på en bordell till de sista dagarna i hennes liv.
Vackert foto, fångar miljöer från bland annat 20-talets Paris. Marion Cotillard spelar Edith Piaf som ungdom och som gammal, och hon gör det förbluffande bra. En helt otrolig skådespelarprestation. Kroppspråket, ansiktsuttrycken, hur hon uttalar orden. Jag har inte följt Edith Piaf så noggrannt tidigare, men det kändes verkoligen som det var Edith Piafs liv som jag fick följa, med Edith Piaf själv i huvudrollen.
Det finns en scen där tankaran först till "A beautiful mind", som avslutas på en starkt sätt, där verkligen Marion Cotillard får visa sina stora kunskaper inom skådespelaryrket. Det känns som jag fått en ny favorit. Det är något med fransyskor jag faller för. Marion Cotillard har ett utseende som en blandning av Audrey Tautou och Christina Ricci, men det är något mer. Det är något originellt över det, med otroligt vackra ögon. Marion Cotillard har varit med i filmer jag sett förut som i "Big Fish", "En långvarig förlovning" och "Taxi-filmerna", men har då aldrig haft en i närheten så stor och mäktig roll som i La vie en rose. Tveklöst ett stort genombrott - och om Reese Witherspoon lyckades vinna Oscar, så är Marion Cotillard garanterat värd en sådan. Men USA kanske inte vill dela ut den guldiga gubben till en fransyska.
Filmen som helhet har sina brister, men översköljs snabbt av energin. För detta är en gripande historia med ett klockrent slut. Den spännande berättarstrukturen håller till viss del. Det är skönt att få fundera över pusselbitarnas plats själv, även om det känns som vissa scener är onödiga, samtidigt som andra saknas. Vissa scener är helt magiska, och kameraarbetet är genomgående mycket bra, snygga miljöer dessutom. Sedan är det härligt att lyssna till Edith Piaf och se Marion Cotillard, det blir påskgodis för både kropp och själ - vilket jag mår riktigt bra av.
söndag 8 april 2007
Tjugoett år gammal
"When I was twenty-one. It was a very good year. It was a very good year for city girls. Who lived up the stair. With all that perfumed hair. And it came undone. When I was twenty-one"
Tack för alla önskningar, gratulationer och alla sms. Det värmer något oerhört. Emma var först ut med ett gulligt sms, sedan Jochen med tre stycken önskningar: först för 21-årsdagen, sedan för påsk, och sedan för Irmelins namnsdag. Mazuli skickade en jättefint sms! Fröken Cederbom skickade gratualtioner, och G:son en dag för sent (om man väntar på nåt gott väntar man aldrig för länge). Mest oväntat var Pusstjejens sms, :-). Sedan har ju en massa andra folk sagt grattis i förskott.
För: jag är nu nämligen 21 år gammal. Jag är starkare, smartare, manligare, mer erfaren, mer förnuftig, mer inriktad på arbetsvärlden, mer medveten om vårt lands politiska situation och brister, samt en allmänt begåvad man som sträckläser DN:s ledarsida och debattsida varje morgon, äter husmanskost på väl valda tider, dricker kaffe minst tre ggr om dagen. Jag har växt ifrån alla knäppa påhitt, all glädje för småsaker, alla impulsiva idéer. Jag kommer inte att skratta på lektionerna i de mest olägliga situationer och jag kommer inte att röra en min när jag ser vaktmästaren med polisongerna gå förbi, när hårdrockaren rör med pekfingret mot huvudet, när utbytesstudenten med brun bak är på kåren eller när Hz ramlar av "den elaka stolen" på Kårkattsredaktionen. Jag är vuxen, jag är 21 år gammal!
Allt detta har förändrats i mitt liv över en dag...not.
Faktum är att jag inte har förändrats särskilt mycket, i alla fall inte vad jag vet om själv. Däremot har jag förändrats mycket de senaste ett och ett halvt åren sen jag flyttade till Skövde, och det känns bara som det är positivt.
Fick tårta och polsk påsk-ostkaka, supergott! Fick en extern hårddisk, som jag önskade mig. Ett jättefint kort som mamma photoshopat och skrivit ut med gratulationer från mina favoriter - Amelie och Natalie Portman. En tårtform (så jag kan göra tårtor i Skövde, mamma hade hört att jag inte hade någon tårtform. Har ju visserligen köpt en nu, men det är bra med två!). Ett överkast till sängen. Fick ett par mjukisbyxor, som jag önskade mig. Pengar till kläder och nytt klockarmband, och pengar till Paris-resa. Jättefina presenter.
Idag ska jag gå på bio och se "La vie en rose", filmen om Edith Piafs liv. Imorgon åker jag troligtvis tillbaka till Skövde, även om mina föräldrar gärna vill ha mig kvar här i Norrköping i ett par dagar till. Det känns som det är något möte imorgon, är det så?
torsdag 5 april 2007
Modern Markuz Utfrågning
Nu ska precis börja läsa och skriva till en utav uppgifterna i vår b-uppsatskurs. Jag har ca 2h på mig. Sedan måste jag hinna packa och slänga i mig nåt i matväg.
Var ute på puben och sociala mig med Hz igår kväll. Vi hade innan vart hemma hos mig där vi sett på Modern Talking-videor (och på Thomas Anders solokarriär, och Dieter Bohlens hemsida bohlenworld.de där han har bilder på sina "tjejer" i lite allför avklädda bilder). En rolig mening vi stötte på annars var denna:
"Han går tillbaka till 1935 där han nämner Walter Benjamins text som också handlar om massproduktion men Benjamins text förutsåg nästan vad som skulle hända om sådär 50 till 60 år in i framtiden, han nämner att digital media kommer att förändra sättet att se på konst och att internet kommer även att självt vara det största biblioteket för just konst."
Vem kan det vara? Japp, ni gissade rätt. Det är självklart vår vän Markuz som än en gång överpresterat.
Just det, igår var det utfrågning också. Jag kandiderar som chefredaktör för Kårkatt, vilket jag är enda som accepterat min nominering. Igår skulle de fråga ut mig, och de hade en del frågor. Men jag var självsäker och grym där jag satt med ena benet över det andra för att dölja att dölja ett hål som uppstått i jeansen. Det var en massa andra "kändisar" som var där, som hade olika roller. Mazuli kandiderade på tre olika styrelseposter till Sexmästeriet - hon var lite nervös, stackars Mazuli. Men hon sa att hon var nöjd efteråt, även om hon inte trodde att hon skulle bli invald. BHM styrde upp mötet finfint, sedan satt hela Skövde-eliten-i-att-engagera-sig i-föreningar-vid-skolan där och ställde frågor.
Hämtade en massa affischer från filmfestivalsföreningen också. Fick med mig ett 30-tal minst, men det är till korridoren mest. Fick med mig några t-shirts också, Hz uppskattade en svart med texten "Fusk min herre, fusk", ett citat från Stig Järrel i Hets.
15.45 går mitt tåg från Skövde till Norrköping. Då ska jag fira påsk.
onsdag 4 april 2007
Barnkalas
"It couldn't fit more perfectly, than to have a korridors-party, on the day I came to be. Happy birthday"
Igår var det kalas i min korridor. Jag hade stigit upp halv åtta på morgonen, gått till Johanna och lånat en tårtform. Gått till Coop och handlat en tårtform, och papptallrikar. Sedan hem och baka och göra iordning tårtor. Det var mycket roligt, även om det tog lång tid att göra.
Och vid 16 så började gästerna komma. Sedan rullade det på. Det var Markuz, Frank, Hz, Mazuli, Carro, Sandy, Jenny W, Madde, Linda, Örjan, Tobbe, Jochen, Tjelsi, Östman, Kattis, Tor, BHM, Mattias, fröken Cederbom, G:son, Apan, Jocke, Finnen, Victor och säkert någon som jag glömt (förlåt i så fall). Saknade dock gulliga Emma, shyssta-Viren, coole-Johnne, brattige-Hinken och HD (som är världens roligaste man...not) - men man kan inte få allt! På bordet stod den lättfrysta tårtan med hallonmousse och mandelbotten, och senare kom även chokladtårtan med bananer fram. Och korridoren var pyntad med en massa ballonger.
Det kändes som jag var 7 år igen, och en massa ungdomar från 20 till Mattias Bolander-ålder hade kommit på besök. Funderade även på tanken hur det vore ifall jag var 7 år, och alla dessa hade kommit när de var lika gamla som jag var, när jag var 7 år. Jag hade haft en massa gäster som skulle gå på mellanstadiet, och nån på högstadiet. Shit va coolt!
Fick fina presenter också! En jättefin tékanna Carro, Sandy och Hz. En GES-skiva, exakt likadan som jag har hemma själv, av Jochen och Mazuli (inlindad i post-it-lappar). Ett löfte om ett kommande nummer av Petter och Jennys serietidning. En jättefin spiderman-frisbee av Jenny W, Madde och Tobbe (nu ska jag börja kasta frisbee när jag är spiderman). En liten chipspåse Sourcream & Onion, importerad från Danmark, en Twis white, en Snickers, och en Billys pan-pizza av G:son och Johanna - (presenter de planerat ända sen i julas). En fin kokbok och chokladtryfflar som var mycket goda av Linda.
Sedan rullade kvällen på med prat och happenings. Korkade upp en flaska vin, tog ett glas - som någon roats sig med att hälla kaviar i (vilket jag inte märkte). Post-it-lappar sattes upp på ryggar, fönster och dörrar med diverse texter på. Vi kollade lite på Complex - när Hz skjuter ner programledarna och kameramännen.
Sedan började random-personer droppa av. Och tillslut var det bara jag, Mazuli och Hz kvar. De skulle också hem, och jag följde dem på vägen. Vi spelade fotboll, lekte med kryckor (fick du ont Tomas?) på vägen. Men även i skolans G-hus, punkt.
Jag avslutade dagen med att jogga till Jochen med byxor som var för stora utan resår (som ramlade av mig hela tiden, vilket slutade med att jag i princip fick gå och hålla upp dem medan jag sprang (samtidigt som jag hade spiderman-masken på huvudet, men inte över ansiktet, då det höll kvar mina ipod-hörlurar i öronen) med en ryggsäck på ryggen)). Dushade hemma hos Jochen och åt oxfilé.
TACK FÖR EN UNDERBAR DAG ALLESAMMANS!
måndag 2 april 2007
3 april - den magiska tisdagen då jag firar mig själv
"Idag är det min dag, för det är min födelsedag"
Jag fyller år på lördag (7 april, påskafton). Därför har jag beslutat mig för att fira mig själv imorgon. Jag ska precis börja baka tårtbottnar. Och jag har bjudit lite folk som får vara med. Men känner nu att det blev svårt att veta riktigt vem jag ska bjuda. Men har försökt att få med de som jag tror uppskattar lite tårta. Hoppas jag inte glömt någon. (Och det är bara Skövde-folk jag pratar om. Sandy och Hinken har jag ännu inte pratat med, men det ska bli - och nån mer från klassen - Johnny t ex.)
Ser fram emot morgondagen!
Promenad till Babel
söndag 1 april 2007
Som ett par färgglada strumpor
Grillning med Jochen, G:son och fröken Cederbom i det härliga vårvädret - mycket sol. Det blev goa korvar som G:son köpt, bra val! Vi drack en varsinn hemmagjord drink. Och skrev på trottoaren med krita. "Ställ dig här och se glad ut" och "Du står lite snett". Jobbigt att förklara i detalj varför. Men kul var det, fröken Cederbom får skicka bilderna sen.
Jag låg i gräset och tittade upp mot balkongerna. Såg ett par färgglada strumpor sticka ut. De rörde sig, det gjorde inte de gråa. Ibland känner jag mig som de där färgglada strumporna som rör sig, men så plötsligt känns det som att de blir lika stillstående som de gråa.
Dagens performance bjöd jag och Jochen på under kvällen annars. Jag jobbade på Kåren, och Jochen var gäst. Vi hade kommit överens om att jag skulle göra en drink till honom, och låtsas som att jag inte kände honom. Sedan skulle jag blåsa i drinken, och Jochen skulle bli riktigt förbannad på mig. Så blev det, och shit vad kul det var. Tjejen bredvid, Majsan som jag brukar kalla henne, såg rentav chockad ut. Tror dock hon misstänkte att det var nåt lurt med det hela, för hon hälsade glatt på mig lite senare.
Nu ska jag lägga mig! Klockan är 7 minuter över 5 på morgonen och jag har kommit hem från Kåren, efter att ha städat och ätit en Billys pan pizza. Imorgon måste jag läsa vidare i Walter Benjamins text.